Martes 29 de marzo de 2011.
Dagen har bjudit på både engelska, matematik, kemi och gymnastik, höhö. Hade en av mina två kortare dagar, och kom hem redan vid fyra. Gjort lite allt och inget. Pluggat lite bland annat. Är det inte häftigt att jag kan läsa massa text med pyttesmå bokstäver om hur vi bör lösa jordens alla problem och liknande näst intill helt flytande utan att knappt slå upp ett enda ord så säg!? (På komplicerad och avancerad spanska dåra). Jooorååååå!
Bjuder på ett par gamla bilder från Camboriu såhär denna tisdagskväll.
Bjuder på ett par gamla bilder från Camboriu såhär denna tisdagskväll.
No pasó tanto.
Kan ju tala om att jag inte gjorde något direkt jättestort häpnadsveckande den här långhelgen. Den flöt på, och var rättså lugn. Hållit till här i krokarna. Gjort olika nödvändiga grejer, legat hela fredagen hemma med migrän (Pga den klimatändringen som skedde till lördagen, då det var grått och iskallt ute. Reagerar alltid så), ätit ute med pojken, varit och ätit asado-lunch hos farmor, och lite så. Imorgon har vi en vanlig lång och trevlig skolvecka framför oss. Tack och hej.
Feliz cumpleañoooos Alejandro.
Igår var det min värdpappa Alejandros födelsedag! Grattisgrattisgrattis! Hade då såklart en hel del släktingar här hemma på kvällen! Nu är det redan helg för oss. Jajemensan! Vi är nämligen lediga först idag torsdag till minne av den sista statskuppen, och imorgon fredag för att det liksom blir en klämdag. Så det blir en långhelg nu. Har hittills inga direkta stora planer, får helt enkelt se vad varje dag för med sig. Tjoho.
El finde.
Vad gjorde jag denna helg då? I lördags var jag hemma hela dagen, och pluggade en hel del. Allting går så otroligt mycket långsammare för mig, ni anar inte.. På kvällen åkte jag hem till Manuel. Därifrån åkte jag med hans familj och åt hos några vänner. Därifrån blev vi sedan körda efter tolvslaget till en "quince" (= femton). Det var alltså en 15-årsfest. Men tappa inte hakan nu bara för det. Det är nämligen så att när tjejer fyller 15 år här ställs det i princip alltid till med världens fest! Att fylla 15 år är liksom bland det största. Först är det jättefin middag, och födelsedagsbarnet och många andra har långklänning och hela alltet. Att vara med om en sådan fest är något av ett måste. Så nu har jag varit det! Det var en kompis kusin som fyllde år. Hade en väldigt trevlig kväll, och gick och lade mig lagom till gryningen. Igår söndag så åkte vi upp i bergen! Därifrån är bilden, så ni kan ju försöka gissa vad vi höll på med. Pusshej.
Respuesta.
Svar på Madeleines fråga: Hur bra var du på spanska innan du åkte och hur lång tid tog det innan du lärde dig tala och förstå ganska bra?
Jag började läsa spanska när jag gick i sexan, och hade alltså läst spanska i sex år när jag åkte, då jag åkte efter andra året på gymnasiet. Hade även högsta betyg i spanska, och kunde med andra ord ganska så mycket när jag kom hit. Dock är skolspanska inte mycket att komma med i vilket fall som helst, speciellt till Argentina, och även Costa Rica gissar jag, då sydamerikans spanska är väldigt annorlunda. Jag kunde i alla fall göra mig förstådd, kommunicera hyfsat, och liksom förstå ganska så bra här i början, med hjälp av den spanska jag hade med mig. Självklart var det helt otroligt svårt och jobbigt på alla sätt och vis ändå i början. Hjärnan jobbade på högvarv precis varende sekund. Det går knappt att förklara hur det var. Efter ungefär två-tre månader ungefär så förstod jag i princip allting, bortsett från i skolan (och då menar jag skolböcker och liknande). Efter kanske fyra månader hade jag helt slutat tänka på svenska, och det enda som kom fram var spanska. Sedan blev det bara bättre och bättre. Efter ungefär fem-sex månader, alltså runt jul, så kan jag säga att spanskan blivit mer eller mindre flytande. Nu, efter sju månader, pratar jag helt utan problem, och förstår allting. Att lyssna på spanska är som att lyssna på svenska, och inte minst att prata på spanska. Det är mer naturligt för mig nu att höra och lyssna på spanska än vad det är att göra det på svenska. Detta är resultatet av att under sju månader bara pratat svenska med någon i verkligheten vid två tillfällen. Saknar jag svenskan? Den frågan får jag ibland. Nej, faktiskt inte. Jag älskar att prata spanska hela tiden! Det är helt underbart att vara omringad av spanska hela tiden!
Jag började läsa spanska när jag gick i sexan, och hade alltså läst spanska i sex år när jag åkte, då jag åkte efter andra året på gymnasiet. Hade även högsta betyg i spanska, och kunde med andra ord ganska så mycket när jag kom hit. Dock är skolspanska inte mycket att komma med i vilket fall som helst, speciellt till Argentina, och även Costa Rica gissar jag, då sydamerikans spanska är väldigt annorlunda. Jag kunde i alla fall göra mig förstådd, kommunicera hyfsat, och liksom förstå ganska så bra här i början, med hjälp av den spanska jag hade med mig. Självklart var det helt otroligt svårt och jobbigt på alla sätt och vis ändå i början. Hjärnan jobbade på högvarv precis varende sekund. Det går knappt att förklara hur det var. Efter ungefär två-tre månader ungefär så förstod jag i princip allting, bortsett från i skolan (och då menar jag skolböcker och liknande). Efter kanske fyra månader hade jag helt slutat tänka på svenska, och det enda som kom fram var spanska. Sedan blev det bara bättre och bättre. Efter ungefär fem-sex månader, alltså runt jul, så kan jag säga att spanskan blivit mer eller mindre flytande. Nu, efter sju månader, pratar jag helt utan problem, och förstår allting. Att lyssna på spanska är som att lyssna på svenska, och inte minst att prata på spanska. Det är mer naturligt för mig nu att höra och lyssna på spanska än vad det är att göra det på svenska. Detta är resultatet av att under sju månader bara pratat svenska med någon i verkligheten vid två tillfällen. Saknar jag svenskan? Den frågan får jag ibland. Nej, faktiskt inte. Jag älskar att prata spanska hela tiden! Det är helt underbart att vara omringad av spanska hela tiden!
Yoga.
Kan berätta att jag har börjat med yoga! Tre ggr i veckan går jag på det tillsammans med en tjej i min klass. Måndagar, onsdagar och fredagar, mellan 18.30-20.00. Dit tar vi oss alltså i princip direkt efter skolan. Trevligttrevligt, inte minst avslappnandeeee. Så idag var jag alltså på det, och efterråt var jag minst sagt ute på lite ofrivilligt "äventyr".. Men det gick bra tillslut. Mer än så säger jag inteee, höhö.
Feliz cumpleañoooos Nazarena.
Idag är det min värdmamma Nazarenas födelsedag! Det firade vi först med att bara vi i familjen åkte upp i bergen! Förvånande, eller huur? Vi åt lunch, och hade det allmänt trevligt. Ikväll ska släkten på hennes sida samlas här! Vädret här ändrades drastiskt över natten kan jag tala om. När jag vaknade fick jag mig en liten köldchock. Mulet och ca 10-15 grader! Tormentas. Varje gång denna typ av klimatskillnad sker reagerar min kropp med extremt kraftig huvudvärk. Låg med migrän ett par timmar nu när vi kom hem från bergen.. Uppe i bergen var det dock mycket varmare och sol, s.k. microklimat. Chauuu.
Reñaca el finde largo pasado.
De berömdra "Los caracoles". Vägen som slingrar sig ner från chilenska tullen.
Här skymtar ni Amerikas högsta berg Aconcagua, och det har vi i Mendoza dåraaaa.
Den klassiska "bilbilden".
Jag tog tyvärr i princip inga roliga bilder alls i Chile i helgen.. Men det betyder inte att jag inte hade det bra, för det hade jag det verkligen vill jag lova! Hade det bäst..
Feliz cumpleañooos madre.
Och idag är det inte heller vilken dag som helst! Det är nämligen min kära mammas födelsedag! Stort grattis världens bästa mamma! Älskar dig något alldelles obeskrivligt! Tack för att du finns. Pussar och kramar i tusental / dotra din
Feliz cumpleañooos hermanito.
Idag är inte vilken dag som helst! Det är nämligen min kära brors födelsedag! 17 stora år fyller han! Johannes, grattis på födelsedagen världens mest underbara och fantastiska bror! Jag älskar dig tusen varv runt jorden och tillbaks! Massor av pussar och kramar från syster på andra sidan jorden.
Feliz dia de la mujer.
Nu är jag hemma igen! Har haft det sådär onödigt underbart bra.. Mer behöver jag nog inte säga. Imorgon är det tillbaks till vardagen som gäller, och jag har en rättså ganska väldigt stor hög med skolarbete som jag behöver/måste/borde göra. Eller högen är inte så stor, men behöver mycket tid..
Otra vez a Chile.
Imorgon åker jag till Reñaca, Chile, med Manuel och hans familj! Japp, ni hörde rääätt. Blir borta i fyra dagar! För er som funderar lite över skolan, så kan jag tala om att jag bara missar en dag i skolan (imorgon fredag), då vi är lediga måndag och tisdag nästa vecka - s.k "feriado". Herrå!
Reglas.
Utifall ni inte vet det så får tjejer inte ha helt utsläppt hår i min skola, heller inte halvt utsläppt med som ett spänne där bak (ja, ni tjejer förstår), och killar måste ha rättså kortklippt hår. Sedan får tjejer heller inte sminka sig, ha mer än ett armband på vardera handled (vilket följs sådär halstrikt dåra), eller ha målade naglar. Haha det låter verkligen som om skolan är superduperultra strikt och sträng och så vidare. Men så är det inte, det är bara det att det finns regler, och det många. Skolan är i alla fall bäst! Idag hade jag gymnastik utomhus i hettan, mitt på dagen, med de överdrivet varma jogging-uniformsbyxorna. Sådär laaaagom mysigt, eller inte. Osså var det första mars.
Empezando de nuevo.
Då var första skoldagen till ända! Var både roligt och tråkigt att börja igen. Var på något sätt ovant i alla fall, efter knappt tre månaders lov. Bytt klass har jag ju också, då skolåret är som tvärtom här. Mina förra klasskamrater gick ju ut då innan jul. Jag gick alltså som sista halvan på sista skolåret förra året, och kommer nu att gå första halvan av sista skolåret nu. Lite knas kanske, men så är det. Hettan har kommit tillbaks också, vilket är sådär lagom trevligt när man är i skolan. Inne i klassrummen blir det lätt som en ugn, och när vi är utomhus (vilket vi är jämt när vi inte har lektion), kommer det knappt på fråga att ställa sig i solen. Har ni ingenting annat för er så kan ni ju sysselsätta er en liten stund med att försöka föreställa er mig i skotskrutig pliserad kjol, höga strumpor, lofers och pikétröja, då det är så jag ser ut majoriteten av dagarna i skolan. Som avslut kan jag ju tala om att jag är helt slut just nu, om ni inte redan kunde ana det. Det var allt för mig denna måndag.
