Jag vet att många som ska åka iväg som utbytesstudent är väldigt rädda för att deras vänner inte kommer finnas kvar när de kommer hem, men den tanken har inte ens slagit mig. Varför skulle de försvinna? Riktiga vänner finns kvar oavsett. De som inte finns kvar när man kommer hem är inga riktiga vänner. Många tycker även att det jobbigaste kommer att bli att lämna alla i ett år, och där håller jag med, men man kommer faktiskt hem igen. Det är inget Hej då för alltid. Det är ett Vi ses om ett år. Många tror även att allting kommer att vara helt annorlunda när de kommer hem igen, och att de kommer att missa jättemycket under året de är borta, men jag skulle vilja säga att det är precis tvärtom. Ingenting kommer att ha förändrats. Man kommer inte missa någonting. Huset kommer stå kvar på samma plats där det stod när man lämnade, alla rutiner kommer vara demsamma, tunnelbanan kommer fortfarande sluta gå alldeles för tidigt på helgerna, 124:an kommer fortfarande gå samma sträcka, den läskiga gubben på bussen kommer fortfarande sitta kvar på samma plats, familjen kommer fortfarande sitta och titta på samma TV-program på kvällarna, pappa kommer fortfarande ta cykeln till jobbet varje dag, mamma kommer fortfarande gå och lägga sig samma tid, den och den kommer fortfarande vara ovänner. Allting kommer vara detsamma. Det kommer kännas som om tiden hemma stått still. Det enda som kommer vara annorlunda är personen som varit borta i ett år - i det här fallet jag. Jag kommer antagligen att ha förändrats väldigt mycket som person, med nya vanor, nya intressen, ny livssyn, nya erfarenheter, nya upplevelser, nya vänner och ytterligare en familj.